Första månaden.

Huay Yang

Nu har vi varit borta från Sverige i över en månad. Det känns otroligt länge sedan vi gick ombord på planet på Arlanda, så konstigt att tänka sig att det trots allt bara är några veckor sedan. Det var nästan konstigt hur snabbt vi lämnade Sverige bakom oss, ingen av oss har knappt ägnat vår uthyrda lägenhet där hemma en tanke och att det är jul om någon vecka känns väldigt märkligt.

Innan vi åkte hade vi såklart mycket tankar om hur det skulle bli att vara borta, och vad vi skulle tycka om Huay Yang, den lilla thailändska by där vi skulle bo i drygt fyra månader. Kommer det bli för lång tid borta? Vad ska vi göra om dagarna? Vi hade planer på hur vi skulle strukturera upp tillvaron och införa något slags schema om dagarna, ”vi kan ju inte bara bada hela tiden, det kommer de tröttna på” tänkte vi. Som vanligt blir ju inget exakt som man tänkt sig, och även om vi försöker ha en någorlunda strukturerad tillvaro, eftersom det funkar bäst med barnen, så är vi långt ifrån något schema. Första veckorna var som semester, och vi hade svårt att förstå att vi inte skulle åka hem om någon vecka. Vi upptäckte nya stränder varje dag, allt var nytt och barnen tyckte det var fantastiskt att leta snäckor eller hoppa i vågorna.

Innan vi åkte hade vi förutom schemat också någon slags tanke om att den ena skulle kunna vara själv med barnen någon timme om dagen för att den andra skulle kunna träna eller liknande. Det har dock varit svårare än vad vi föreställde oss, enda stället som är ok att vara själv med alla tre är hemma och det blir ju inte kul för någon (utom möjligtvis den andre vuxne då, men det är det ju inte direkt värt). Men även om vissa saker är svårare än vad vi trodde, så börjar vi komma in i någon slags väldigt behagligt vardagsliv här. Dagarna börjar oftast med att vi åker till stranden efter frukost och leker/badar/pysslar/letar snäckor. Efter ett tag äter vi lunch på stranden, och därefter brukar vi bege oss hemåt. Om Nomi inte redan sovit på stranden somnar hon i salengen (vår motorcykel med sidovagn) då och då har vi chansen att fixa något eller göra något med bara ett barn. På eftermiddagarna badar vi i poolen, och därefter blir det antingen middag på stranden, inne i byn eller hämtmat på terassen. Vi lagar nästan ingen mat, med undantag för pasta ibland. Vi har städning en gång i veckan, och lämnar in tvätten på en tvätteria, så vardagssysslorna är verkligen minimerade. Dock har vi ingen diskmaskin, men då vi oftast bara äter frukost hemma så blir det inte så mycket disk att tala om.

Det bästa med att vara här, förutom såklart att värmen, solen och omgivningarna, är tiden vi får. Det är så otroligt skönt att slippa längta till helgen och stressen över allt som ska hinnas med när det äntligen är helg. Och det är fantastiskt att få vara tillsammans så mycket, och att se hur barnens lek utvecklas av att vara så mycket med varandra (och hur roligt de faktiskt har, även om det kanske är i brist på andra kompisar).

Huay Yang då? Det är ett otroligt mysigt ställe, vi har verkligen fastnat för den här byn och de två gånger vi rest härifrån några dagar har det varit så skönt och mysigt att vara tillbaka. Det liknar inget ställe vi varit på tidigare, och även om inte jag varit runt i Thailand så tror jag inte det ser ut så här på öarna. Huay Yang är en liten thailändsk fiskeby. Byn är väldigt utspridd, vilket är både dess stora charm och ibland en nackdel. Salengen är verkligen oumbärlig, i alla fall för en familj. Som par funkar det nog med cyklar, men med barn är det den som gäller. Går är det ingen som direkt gör här, såklart går det bra att gå kortare sträckor och det är inte så långa avstånd, men vägarna är inte gjorda för det och det är inte så bekvämt. Vill man promenera eller springa så är det bättre att göra det på den milslånga sandstranden. Stranden är verkligen helt fantastisk, den ska vara 3-4 mil lång (vi har dock inte fått chansen att gå några längre promenader) och ändrar karaktär beroende på vilken del av stranden som man besöker. Just nu är havet ganska vågigt, och inte lika badvänligt för små barn som på andra ställen i Thailand. Även om de tycker det är kul att hoppa i vågorna, så är poolen oumbärlig. Många säger att havet lugnar ner sig framåt februari-mars, det ska bli spännande att se. Det är otroligt lugnt överallt, och finns inget nattliv att tala om. Däremot finns det ett 30-tal restauranger, och prisnivån är väldigt låg. Det finns ett par butiker med mer västerländskt utbud och ett antal mindre thaibutiker. Frukt, grönsaker och bensin (!) köper vi vid ett fruktstånd på vägen hem, och några gånger i veckan är det stor marknad i byn. Det finns inga försäljare och ingen turisthets alls, även om det är många svenskar här.

4 reaktioner på ”Första månaden.

  1. Hej!
    Kom av en slump in på er blogg då jag googlade på huay yang. Vi ska tillbringa en månad i huay yang i februari och har en 3-åring med oss. Är lite orolig för maten då den är lilla killen mest lever på pasta, korv , köttfärssås och pannkaka. Brukar det finnas några barnanpassade rätter på restaurangerna?

    Gilla

    1. Hej Åsa! Vad kul att du hittat hit. 🙂 Våra barn äter en liknande diet, och det är inga problem. Det finns pasta, korv och pannkakor på i princip alla restauranger här. Hoppas ni får en härlig resa! 🙂

      Gilla

Lämna en kommentar